"Det finns stunder i livet då det enda möjliga
alternativet är att tappa kontrollen"



11 mars 2011

BESÖK HOS AMBASSADÖREN

Kom just hem från ett mycket intressant och givande besök hos Finlands Ambassadör Pekka Huhtaniemi. Fick inbjudan till Student Reception som han ordnade i sin residens eller närmare sagt palats på ett av Londons exclusivaste områden i Kensington Palace Garden, tillsammans med andra ambassadörer som grannar. Blev riktigt skrämd när jag gick i den mörka alleen och så poliser med gevär vakta husen.

Vilken fin tillställning! Som tur var jag klädd i Launge Suit, dvs Britternas motsvarighet till mörk (business) kostym eller dräkt. (Tack mami för råden) Efter ett par inledande, intresseväckande ord om ambassadörens "Mission Statement" fick vi höra om hur Finland eftersträvar att bli medlem i FNs säkerhetsråd  för perioden 2013-2014 och vad detta innebär. Efter det berättade den "legendariska" journalisten Eva Lennon från Demarit och YLE och Hesaris nuvarande London korrespondant Anssi Miettinen om Britanniens nuvarande lokal politik. Gud det var intressant a) för att jag senaste 6 veckorna blivit hjärntvättad av Brittisk politik så förstod påriktigt var det talade om och b) att få en ny, "Finsk" synvinkel på det hela. Före vi fick chansen att mingla med de andra studerandena och talarna tillika med lite vin och tugg gav en ekonomi guru sin synvinkel på EUs och Britannien monetär politik, vilket råkade vara veckans tema på politik timmarna. Toppen! Bytte ett par ord om journalistjobbet i England med båda korrenspondanter och fick ett par intressanta tips av andra studeranden. Allt  som allt en mycket inbringande kväll...

...enda tills jag skulle åka tillbaka hem. Efter att sutti 15min i tåget märkte jag att jag hoppat på fel tåg. F***. Vart är jag påväg? Hur kommer jag hem? Mitt i natten mitt i det okända! Som tur lugnade mannen brevid mig ner mig och berättade var jag kan byta till det RÄTTA tåget. Men det största tacket hör till min underbaraste flatmate, Asha som kollade till mig ett nytt tåg, kom och möta mig till stationen  (så att jag inte blir kidnappad eller missbehandlad mitt i mörka Gillingham natten) och bjöd på brie och crackers när vi kom hem. A friend in need is a friend indeed!

Inga kommentarer: