Det känns alltid lika sorligt och svårt att säga hejdå till alla. Varför beslöt jag över huvudtaget att lämna alla nära och kära och flytta till England? En tanke som jag alltid stöter på när jag väntar på flyget tillbaka till Kungariket - också igår.
Men stunden då jag hörde Elisas röst i dörrsummern (glömde vad vår världenslätaste dörrkood var under jullovet) fattade jag hur massor jag saknat England och vårt "slottsliv". Det var ett glatt återseende och skönt att vara tillbaka. Kom rakt hem till färdig middag, goda drinkar och "vi far och festar om en timme" - kunde inte drömma om en bättre kämppis! Det blev kanonstart på studielivet, sväpte i ett par drinkar till och åkte, som måndagstraditionen bör, till ett fullpackat Tap and Tin!
Skolstarten började jag däremot lite mjukare.Vaknade till strålande solsken och styrde sakta stegen mot skolan efter att jag njutit i all lugn och ro mitt morgonkaffe. Kramade om alla klasskamrater, fick olidlig ryggvärk av bibban och enorm huvudvärk av skoljobb. Men förövrigt skiner solen och livet ler :) Fan jag saknat att få äta i sängen och, mest av allt, våra Gossip Girl tisdagar!
xoxo
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar